Miljö

En droppe i havet

Vad den senaste forskningen har att säga om Grönlandsisens framtid.

AV SHANEY HUDSON

Se hela videon här

This video has been disabled until you accept marketing cookies.Manage your preferences here or directly accept targeting cookies

Grönlandsisen har utgjort Arktis frusna mittpunkt i över 12 000 år. Isprover tagna idag kan ge forskare en glimt av hur klimatet såg ut för tusentals år sedan. Nu undersöker de inlandsisens historia för att förutsäga dess framtid och vad som kommer att hända när temperaturen stiger och Grönlandsisen smälter. Deras fynd hjälper oss förstå hur besluten vi fattar idag kommer att påverka landskapet, samt vilka långtgående konsekvenser ett varmare Grönland har för världen.

En fin balans

Grönlandsisen håller, tillsammans med Antarktis, 99 procent av världens frusna sötvatten. Forskare använder något som kallas ytmassa för att mäta Grönlandsisens hälsa. Ytmassan beräknas genom att ta mängden ny snö minus mängden som smält eller avdunstat på inlandsisen. Tidigare forskning har visat att Grönlandsisens ytmassa höll sig relativt stabil under 1800-talet och varierade under 1900-talet. Dock har isen smält betydligt snabbare under de senaste 20 åren. Under sommaren 2019 nådde ytmassan sin lägsta uppmätta nivå.

Forskare använder något som kallas ytmassa för att mäta Grönlandsisens hälsa. Ytmassan beräknas genom att ta mängden ny snö minus mängden som smält eller avdunstat på inlandsisen.

Framtida inverkan

En ny studie publicerad i Nature Journal menar dock att ny data som pekar på en minskad ytmassa behöver placeras i kontexten av inlandsisens 12 000-åriga historia. Ett team av tvärvetenskapliga forskare begav sig till sydvästra Grönland för att mäta hur mycket is som går förlorad. De började med att titta på Holocenperioden för 12 000 år sedan, följt av en period mellan 1850 och 2012 med hjälp av historiska data. Med hjälp av dessa då- och nutidsmodeller kunde de skapa en tredje, ”framtida” tidsperiod från 2015 till 2100. Framtidsmodellerna använder två riktmärken för RCP, växthusgaskurvan som satts av IPCC, FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar. Ett riktmärke på 2,6 RCP där det sker en drastisk minskning i koldioxidutsläpp och nettoutsläppen är under noll anses vara bästa tänkbara scenario. Ett riktmärke på 8,5 RCP är vad man tror kommer att ske om saker fortsätter som vanligt och utsläpp sker i sin nuvarande takt. Dessa framtidsscenarier visar hur minskningen påverkas och influeras av utsläppsnivåer. Forskare tror att den nuvarande minskningen i Grönlandslandsisens ytmassa följer 8,5 RCP-kurvan. Resultaten är tydliga: Grönlandsisen minskar i en allt snabbare takt och forskarna varnar för att den kan vara borta om tusen år.

Varför det spelar roll

En av de största konsekvenserna av att Grönlandsisen smälter är de stigande “Grönlandsisen håller en vattenmängd som motsvarar en höjd havsnivå på cirka sju meter”, säger Jessica Badgeley, forskare vid University of Washington som deltog i studien. “Det är en otroligt stor sötvattensreserv. Även om havsnivån bara stiger med några centimeter så kommer det att ha en stor inverkan på kustsamhällen runt om i världen.” Den potentiella effekten på miljö, samhälle och ekonomi kan redan ses på öar såsom Kiribati och Salomonöarna, men även i industriländer som USA. "

Grönländska fjordar

En stigande havsnivå kan leda till översvämningar, försaltning och erosion. Det kan även resultera i en minskad biologisk mångfald samt, i extrema fall, att hela öar försvinner och samhällen måste flyttas. Andra komplikationer inkluderar förändringar i havsströmmar, väder och klimat. “Grönlandsisen är en del av det arktiska ekosystemet och spelar en viktig roll i att reglera klimatet”, påpekar Joshua Cuzzone, forskare vid University of California som också medverkade i studien. “När Grönlandsisen förändras påverkas även klimatet världen över.”

Vad händer nu?

Grönlandsisen kommer fortsätta att smälta, oavsett om vi möter riktmärket på 2,6 RCP eller ej. “Jag tror det är viktigt att poängtera att även om vi bromsar växtgasutsläppen så kommer vi att ha en viss uppvärmning”, säger Cuzzone. “Det kommer fortfarande att ske en viss ökning i havsnivån.” Båda forskarna påpekar att det viktigaste vi har lärt oss är att vi kan påverka Grönlands framtid. “Jag tror att den största lärdomen från studien är att du kan göra skillnad. Om vi följer scenarierna för lägre utsläpp kan vi påverka vad som händer med de här ekosystemen”, säger Badgeley. ”Vi människor kan fatta beslut som kommer att ha en enorm effekt på vad som händer i framtiden.”

Hurtigruten har integrerat hållbarhet i hela sin verksamhet med FN:s globala mål för hållbar utveckling som ramverk. Företaget har även startat Hurtigruten Foundation som avsätter pengar till de tre följande målen: bevara världens marina djurliv, minska havs- och plastföroreningar samt stödja projekt i områden där Hurtigruten är verksamma, inklusive Grönland.

Dela dessa artiklar

Utforska med Hurtigruten

Följ med på världsledande expeditioner. Registrera dig för vårt nyhetsbrev för specialerbjudanden och nya resplaner.

Kontakta oss för att diskutera din nästa expedition

I detta nummer

< Innehåll